Marianne Wiberg  
Målningar     
Galleri En Trappa Ner 
8–26/3


GILLAR UTMANINGAR OCH TESTAR GRÄNSER 
Marianne Wiberg är fascinerad av kvinnokroppen
 

Marianne Wiberg är fascinerad av kvinnokroppen men inte endast av dess former utan också av dess ibland stormiga, hastigt ombytliga element.

Somrarna tillbringar hon ofta nära havet i en segelbåt och är lika engagerad i vattnens föränderlighet. De rumsligheter hon målar kan, som hon ser det, vara både inblickar och utblickar.
– Jag gillar utmaningar, det finns en spänning i att testa gränserna och se vart det leder mig, jag tycker man kan försvinna in i bilderna; de omsluter mig med värme och glädje. En blå färg kan också vara varm och jag målar gärna kontraster, en mjukhet på samma gång som där kan finnas en hårdare sida.



– Jag arbetar med många målningar samtidigt och det är härligt att måla med olja. Samtidigt målar jag inte under så lång tid med en bild. Jag behöver tid för reträtt då och då, för att sedan komma loss i skapandets explosion.  En sommar provade jag att ta med oljemåleriet i segelbåten men det fungerade inte så bra att ha målningar på tork i ett så litet utrymme. Numera föredrar jag akvarell när vi är ute på havet.
– När jag talar om min stora fascination för kvinnokroppen så menar jag verkligen kvinnans kropp. Former, färg och mjukhet. Mina målningar rymmer en spänning mellan kroppslig struktur och inre skönhet. Färglagren lyser genom varandra, säger Marianne Wiberg.


Det är inte självklart att avläsa hennes målningar som skildringar av det kvinnliga. Men betraktade utifrån vad hon berättar börjar jag ana hennes perspektiv och ser bildernas brytningspunkter mellan varmt och kallt, mellan färgklangernas mjuka och hårdare nyanser.
– Att leva tätt intill havet i en liten båt är lycka för mig. Det kan vara lugnt eller stormigt, eller snabba kast mellan vädersystemen. Kvinnan kan ofta ge liknande uttryck; utifrån rent mänskliga behov har kvinnan ofta fått reagera med de starka känslokasten, istället för mannen. Han har, åtminstone tidigare, tvingats spela rollen som stark och tyst. Men det är viktigt också för kvinnan att kunna vara stark.

ANDERS THURESSON

 


 






080308
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst