Birgitta Person
Måleri           
KC Väst 15-30/3  


 KOMMUNIKATION ÄR HUVUDSAKEN
Birgitta Person målar inre associationer

 

Lätta guldsjok skimrar i en av målningarna kring en kvinnas huvud. Det ser ut som bladguld, men är i själva verket så kallad slagmetall.

Birgitta Person arbetar med olika tekniker, mest med akryl, men kan ibland blanda den med olja i en och samma bild. Hon tycker om när teknikernas olika kvaliteter gestaltar målningens skilda stämningar och värdeskalor.
Hon gillar det vita i duken och fascineras av möjligheten att påverka den med färger och former.
– Mina bilder kommer till mig medan jag målar som inre associationer. Men det är inte bara så bilduttrycket kan tolkas; det händer saker och ting på vägen.
Det kan vara att hon ser att balansen behöver förändras eller måste variera färgernas relationer.
– Vad som helst kan hända under arbetet, som kanske förrycker det jag gjort, eller lägger till något helt nytt.



Ofta blir det stuns och fart i hennes målningar och hon tycker om när det blir så.
– Jag bestämmer mig för ett format och väntar in en bild. Eftersom man har mycket inom sig som inte kan sägas med ord utan att bli platt eller intetsägande, så låter jag det bara komma.
– Så får jag kanske tag i något lekfullt som söker sig en egen form.
Det är "nånting med tystnaden" som intresserar henne.
– Den innehåller också liv. Där händer det nåt, på ett annat sätt än i det yttre rummet.
– Alla bär ett tyst, inre rum som är heligt. Som är okränkbart. Där har man ett totalt värde som människa, oavsett vad som händer eller vad man gör. En målning är ju också tyst i sig.
Hon jobbar också som bildpedagog för förståndshandikappade i Guldhedskyrkans regi.
– Där möter jag en sådan öppenhet och frihet i skapandet; det blir nästan litet chockartat att ställa ut på ett tyst galleri.
– Men KC fungerar bra på flera plan, dels tar galleriet emot skolklasser, dels är arbetet med galleriverksamheten uppdelat mellan medlemmarna på ett välfungerande solidariskt sätt. Också min elevgrupp kommer att besöka mig under utställningen.



Huvudsaken för henne med att ställa ut är möjligheten till kommunikation.
– Annars är jag väldigt anti institutioner. Måleri är skönt och roligt, en frihet! Det är skönt att ha ett arbete vid sidan om, att ha friheten att inte behöva måla inför kommande utställningar. Det är något jag verkligen uppskattar, avslutar Birgitta Person.

ANDERS THURESSON

 


 




080316
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst