Not Quite
Åmåls Konsthall
3-29/3


KREATIV KRAFT I GLESBYGD
Gränsöverskridande forum för konstnärer

 

Det är en upplevelse att åka till Fengersfors bruk genom ett Dalsland med nysnö strax efter nyår. Vägen böljar fram genom tät granskog som blandas med jordbruksbygd och hagmarker och går ibland förbi byar med  röda Dalslandsgårdar och vita kyrkor. Det är vackert, idylliskt och glest befolkat.

Fengersfors bruk nära Åmål startade med järnhantering i slutet på 1700-talet övergick hundra år senare till produktion av bl a pappersmassa, men efter brukets nedläggning 1979 har olika småföretag inom byggbranschen etablerat sig på området.
Sedan fem år tillbaka finns också  kulturföreningen Not Quite som hyresgäster i olika bruksbyggnader och verksamheten växer stadigt i takt med ambitionerna och i samklang med  hela kommunens och regionens  intresse.


Miklos Fözö, konstsmed

Not Quite är ett gränsöverskridande forum och nätverk för professionella konstnärer, konsthantverkare och formgivare och på Fengersfors bruk har föreningen skapat olika verkstäder, ateljéer, fotolabb, galleri, konsthall, skulpturpark, butik och kafé.  Kvalitetskraven är höga och ambitionen är att bygga ett nytt spännande och attraktivt kulturcentrum, som inte bara ger avtryck i Norden utan i hela Europa.
En övergripande målsättning är att skapa bra förutsättningar med bl a verkstäder för konsthantverkare och konstnärer och stärka dem i sin yrkesutövning, så att försörjningsmöjligheterna ökar. Not Quite med 35 medlemmar  arbetar med gemensam marknadsföring, försäljning och administrerar olika projekt för att nå publik och uppdragsgivare. Eftersom bred kompetens finns samlad under ett tak blir det lättare för kunder och beställare att orientera sig.
Not Quite stöds ekonomiskt av bl a Staten Kulturråd, Åmåls kommun, Kommunförbundet Fyrbodal och stiftelsen Framtidens Kultur och har dessutom ett kulturpolitiskt uppdrag av Västra Götalandsregionen att främja professionella kulturutövares möjligheter att verka och möta sin publik och spela en strategisk regional roll i  det civila samhällsbygget.


Aron Wigh, möbelformgivare

Möbelformgivaren Aron Wigh är sedan förra året ordförande i föreningen. Han kommer ursprungligen från en entreprenörstark trakt i Småland och har 3-årig utbildning från Capellagården på Öland. Tillsammans med kompanjonen Esben Oliver Hansen lockades han till verkstadslokalerna vid Fengersfors bruk och det gick dessutom att hitta bostad i närheten. Föreningen har betytt mycket  för samordning, kontakter, nätverk och marknadsföring men han betonar samtidigt vikten av att den egna verksamheten fungerar bra.
– Det är viktigt att alla medlemmar har en stark drivkraft. Vi måste ha visioner  och höja ribban lite varje gång ett mål har uppnåtts. Vi är yrkesfolk med lång utbildning och har vår förankring här, men kundkretsen finns i hela Norden. Den egna kommunen skulle aldrig räcka till som beställare. Det är däremot bra att politiker och chefstjänstemän är intresserade av vår verksamhet och t o m deltar i styrelsearbetet, säger Aron Wigh.
–  Här finns mycket att göra och önskemålen utifrån bara ökar både när det gäller beställningar och samarbete i form av workshops och seminarier.


Skåp av Aron Wigh

Världen är visserligen nära, men det är det lilla sammanhanget med hjälpsamma kollegor och trygghet som ger ro i arbetet. Just nu är det lite hektiskt med stora bord som ska levereras till beställare i Värmland och nya uppdrag som ska diskuteras i Piteå!


Cordula B Morich, keramiker

Keramiker Cordula B Morich bodde tidigare på landet utanför Rostock i det gamla Östtyskland. Vissa utbildningsvägar var stängda för henne och hon längtade i alla år efter frihet och självständighet. Efter en ekonomiskt osäker tid i det förenade Tyskland flyttade familjen till Sverige och Dalsland 1997. De sociala, språkliga och konstnärliga förhållandena var  svåra i början och hon kände sig ensam utan kollegor. Idag har hon blivit medlem i Not Quite med tillgång till stor keramikverkstad och finns plötsligt med i mycket större sammanhang. Familjen har dessutom hittat ett hus i närheten.


Keramiska objekt av Cordula B Morich

I raku och stengods utgår hon från naturens former i fria organiska uttryck, men hon arbetar också med traditionellt bruksgods. Gemensam är dekoren med gult, brunt, ockra och matt blått med prickar, ränder och enkla tecken som hos naturfolken.
     Här finns en spännande arbetsmiljö med möjligheter till intressanta möten. Nu på vintern är det visserligen ganska få besökare hos oss men under sommarhalvåret  kommer en stor och intresserad publik hit, tack vare den gemensamma  satsningen. Vi känner oss visserligen uppskattade av lokalbefolkningen men inköparna är numera från hela Norden.

Skålar av Cordula B Morich

– Mycket av mitt arbete bygger på ett speciellt andligt förhållande till verkligheten och mina mönster är inspirerade av naturens små mikroskopiska beståndsdelar. Det är också intressant med motsatsen och stora hus eller byggnader  är lockande att framställa på ett abstrakt sätt, säger Cordula B Morich.


Miklos Fözö, konstsmed

Konstsmeden Miklos Fözö studerade vid HDK i Göteborg i slutet på 80-talet men det blev fortsatta materialstudier på Stenebyskolan i Dals Långed och medan han letade efter bostad lärde han känna bygden väl.  Slutligen blev det ett husköp nära Fengersfors som bestämde verksamhetsorten.
Han började arbeta med konstsmide redan 1993 i det gamla bruket tillsammans med några arkitekter och byggnadsvårdare  och blev medlem när Not Quite startades 2002. Han är känd för sina eleganta smidesljusstakar men arbetar också med stenskulptur och med större offentliga uppdrag i smide. Samarbetet med kollegor men framför allt friheten och närheten till naturen i denna genuina bygd har vuxit i betydelse.
     Ibland kanske jag har längtat efter lite större sammanhang i en storstad, men   idag finns det lika många möjligheter till spännande möten och idéer här  i föreningens verksamhet. Vi medlemmar är varandras bollplank och hela sammanhanget känns väldigt kreativt.
– Jag har det bättre här än i storstan. Vi har nära till beslutsfattarna, nära till våra verkstäder och vi bor dessutom billigt och bra med fin miljö för barn.
Medlemsantalet har stigit kraftigt och under sommaren vallfärdar turister och andra besökare hit. Konstvandringen i maj drar flera tusen personer. Det känns som om vi har blivit en viktig faktor i samhällsbygget.


Malin Palm

Bildkonstnären Malin Palm och fotografen Malin Robertson Harén arbetar deltid för föreningen  med ett konstpedagogiskt projekt och med medieverkstad, marknadsföring och ekonomi. Båda bor i närheten med naturen omkring sig och betonar också vikten av arbetsro och koncentration i det egna arbetet.
 
        Det är egentligen fantastiskt att det går att försörja sig som konstnär i denna gamla skogsbygd. Förut var det t o m en avfolkningsbygd, men medlemmarna i Not Quite har köpt hus häromkring och idag börjar det bli svårt att hitta en bra bostad i närheten av Fengersfors. Flera av oss har ju växande familjer också. Så det är liv och rörelse här igen!


Fotograf Malin Robertson Harén med bildkonstnären Malin Palm

Malin Palm är visserligen indirekt påverkad av naturen, men arbetar med helt abstrakta former i sina temperabilder.
    Jag är inte intresserad av det föreställande i mitt måleri. Istället återkommer jag ständigt till förhållandet mellan formen och ljuset. Ofta låter jag lite spröda, skira färger spela mot varandra. Det är mörkt i skogen här uppe men mina bilder har blivit allt ljusare med tiden. Jag strävar efter ett skimmer och ett underliggande ljus och därför föredrar jag  egna färgpigmentblandningar. 
 
Måleri är så svårt med många viktiga ställningstaganden i arbetet och utan föreningen hade jag nog känt mig ganska ensam. Nu finns det alltid möjlighet till spännande möten med diskussioner om nya tankar och idéer.

GUN HELLERVIK                     
 



Att inte ha tid, tempera av Malin Palm
 


080324
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst