KREATIV EFFEKTIVITET
 David Urwitz på resa mot okänt mål

 
Många torde avundas den kreativa effektiviteten hos David Urwitz. Till synes utan ansträngning har han på kort tid släppt sitt tredje album.

Han berättar själv om de reaktioner som tidigare skivsläpp har renderat hos omgivningen. Att hans arbetsprocess innebär att ständigt anteckna och spela in de melodier och fraser som föds i ögonblicket och riskerar försvinna lika fort har dock fått många att betrakta honom som ständigt ledig. Han beskriver det själv som att han jobbar aldrig och alltid. Musik är trots allt det enda 34-åringen ägnat sig åt.
Ofta växer en låt fram kring en fras och en melodi, men det är inte säkert att det finns kvar i den slutliga versionen, berättar David Urwitz. Jag jobbar ganska långsamt.
Det första albumet kom för cirka tre år sedan. I detta tredje album med titeln Undrar om det syns har resultatet av skaparmödorna blivit musik som vibrerar av rastlöshet och tycks befinna sig på en resa mot okänt mål. För upphovsmannen själv har det viktigaste varit att få till en produktion som doftat lågbudget och ett sound med ett högst närvarande men samtidigt lite dröjande piano. En inte oväsentlig del av resultatet tillskriver David Urwitz samarbetet med producenten Charles Storm, vars uppdrag varit att sätta färg på produktionen och själv står bakom bland annat synthen.
 Vi har spelat in på ett sätt som ska få det att låta som att inspelningen är gjord på studs, förklarar David Urwitz som står för gitarr, piano och förstås sång.
När det gäller texterna tror han att de fångar en stämning och förmedlar ett möte mellan människor.



När Zenit träffar David Urwitz för att prata om plattan säger han att han inte fått tillräcklig distans än för att kunna se på den med andra ögon och öron, det kommer med tiden. Han vet bara att det viktigaste var att skapa en livekänsla och att placera pianot där det nu står i soundet. Davids musikaliska utveckling har lett honom dit, om han kommer att upprepa greppet på nästa album är en fråga som inte har något svar i dag.
Det musikaliska grannskapet känns välbekant vid en genomlyssning av Undrar om det syns. Influenserna verkar komma raka vägen från i första hand Lars Winnerbäck och längre bakåt från Ulf Lundell.
Det är intressant. Men jag har inte lyssnat på svensk musik över huvud taget på 15 år, säger David Urwitz.
Desto mer influerad har han varit av Bruce Springsteen, Bob Dylan och Leonard Cohen. Även en del brittisk 90-talspop har fyllt lurarna på honom.
Jag måste skapa mitt eget uttryck och vill inte härma andra, men jag känner mig ändå hemma i genren.



Undrar om det syns kan uppfattas som ett album med några stänk av vemod. Oavsett hur det är med den saken förklarar han det med att han har en ”realistisk” syn på tillvaron.
Tror det finns en realism i mitt sätt att se. Jag kan hitta krassa nyanser i det som andra ser som jättepositivt och kallar ”kanon”.
Hur gensvaret blir från publiken visar sig i sommar då en turné stundar för David Urwitz.

KENNETH ERIKSSON

 
 

080504
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst