Andréa Florencé Nyström
akvarell och måleri
Kvinnor och Gudinnor
Galleri La Fleuriste 17 maj – 17 juni


KVINNOR MED KONTURER
 
Andréa Florencé Nyström ställer ut i blomsteraffären
 
 
– Det passar mig väldigt bra att ställa ut här på La Fleuriste. Blomsteraffären har också tidigare haft utställningar, och när jag vid ett tillfälle jobbade litet extra här och berättade om att jag målar blev de intresserade och ville att jag skulle ställa ut, berättar Andréa Nyström.   

Några större likheter kan, åtminstone vid en hastig titt, inte skönjas mellan Mo. A. Olins konst och dottern Andréas. Att Andréa Nyström tycker om att måla kvinnor framgår med önskvärd tydlighet av affischen utanför blomsteraffären La Fleuriste.  Men också männen har en självklar plats i hennes konst. Samtidigt har hon en annorlunda och skarp blick för skönhetens inneboende konflikt med natur och miljö.
– Det är roligt att måla människor, säger hon enkelt. Helst av allt kvinnor. De är ju så vackra!



Hennes färgsprakande målningar ackompanjeras i blomsterhandeln av allehanda krukväxter, av eleganta höga krukor i aluminium och terrakotta, av asketiskt hållna minilandskap i indisk eller japansk tradition. På övre våningen hänger akvarellerna; en liten underhållande serie av kritiskt hållna blad om vårt förhållande till inre och yttre klimatförhållanden.
– Jag har alltid målat och bestämde mig från första början för att bli fri konstnär.  Nyligen försökte jag tänka om och gick en kurs i design och scenografi för att kanske skaffa mig ett mer "anständigt" arbete. Men jag tröttnade rätt snabbt; jag kom på att det faktiskt är konstnär jag vill bli och inget annat. Jag har inte tecknat så mycket kroki som jag tycker att jag borde men jag har studerat under ett år för konstnären Bengt Nordenborg.



Vid närmare påseende visar sig de, aningen idealiserande, målningarna av kvinnor, också föra fram sidoberättelser. Vibrerande värmelinjer följer kroppskonturerna, eller uppvisar ett blekt huvud med stelnat upprättstående hår, till synes avskilt från kroppens helhet. Konturerna är ibland häftigt förstärkta av svarta tvingande linjer, som tycks utkämpa en strid om formernas mjukhet och spänst.
– Jag gillar faktiskt konturer, skrattar Andréa. Det är ju egentligen inte tillåtet om man är målande konstnär, men de har en viktig funktion i min konst.



Det där med konturer blir extra tydligt när vi tar trappan upp till galleriets övre plan där målningarna fått sällskap av ett antal, närmast serieteckningsliknande, akvareller. Olika sagofigurer gestaltar också här, både en inre och en yttre problematik. En ung prinsessa slänger kronan och sin fina rosa klänning, tar sig ett skönt bad i flodens blåa vatten, underhållen av vackert spelande näckrosor. En annan akvarell visar vad sagans eller drömvärldens fe sysslar med under dagens vila, med sin gröna, annars eldsprutande drake. En tredje talar om hur människan har lyckats trassla till det med klimatet och hur komplicerad härvan av problem kan vara att reda ut. Kretsloppets naturlighet och generositet hyllas också i en fin akvarell. Här arbetar Andréa delvis med andra konstnärliga förtecken.



– Kvinnorna är ju med här också, men de är tecknade på ett mer stiliserat vis; jag är road av att göra sådana här, litet finurliga, akvareller. De är ju verkligen inte gjorda med traditionell akvarellteknik utan med mycket tydliga konturer.

ANDERS THURESSON 
  
 
 
 
Läs om Alvar Andersson, smide och Mo.A Olin, blandteknik >>>
 

080518
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst