Ingan Linde
Målningar
14/6-12/8
Utställningshallen
Öckerö bibliotek


”JAG VILL ATT BETRAKTAREN SKA VANDRA OMKRING I MÅLNINGEN”
 
Ingan Linde förmedlar en känsla för naturen
 

Målaren Ingan Linde söker sin inspiration i naturen. Där hittar hon det som sätter fart på hennes målarlust. Inte minst det speciella ljuset över franska landskap. Hon bor och har sin vackra ateljé på vägen mot Örslösa utanför Lidköping.

Hon målar landskap men målar inte av.
Abstrakt landskapsmåleri är nog en bra beteckning. Jag hanterar färger och färger och färgformer. Försöker att få dem att bilda rum.
Färgen ska bilda formen utan hjälp av teckning. Hon hamnar snart i något hon känner igen och känner sig hemma i.
Jag vill skapa en ingång i målningen. Jag vill att betraktaren ska vandra omkring i bilden. Det ska inte bara vara en betydelsefull form i mitten utan med tiden vill jag att det ska framträda nya former och rum.
Min erfarenhet är att man kan dela upp en stor målning, om den är bra, i många små delar. Och varje fungerar som en egen målning med ett eget uttryck.



En lärare fick henne att gå runt med en passepartout och leta efter delar hon kan använda mera.
Det arbetssättet har gjort att jag vant mig vid att se mina små målningar med glas och passepartout. Så jag monterar dem så och tycker det är snyggt. Men en tillbyggnad av min ateljé i mitten av 1980-talet gjorde att jag gick upp i format. Hon inspireras av konstnärer som Nicolas De Stael, Per Kirkeby och Carl Kylberg.
Det man tittat mycket kommer igen på ett eller annat sätt. Men mer inspirerande än allt annat är mina skogspromenader.
Det gäller att släppa konstrollen när hon målar.
Målningarna handlar om det som är djupt inne i mig . Jag vet inte på förhand vad det ska bli, men något tar sig upp ur det undermedvetna. Det kommer fram något oförutsett och det måste jag bearbeta, säger Ingan Linde.
Jag älskar att blanda färger och sätta ihop landskap i de mest vansinniga färger. Då ska alla kunskaper ha sjunkit in så att man bara tar fram och använder det som behövs.



Hon vill inte fastna i en stil utan vill hela tiden gå vidare.
Men man kan kanske känna igen mina bilder ändå. Jag målar alltid naturmotiv. Jag vill förmedla en känsla för naturen. Det är ju den som skänker mig lugn och harmoni. Naturen kan vara som en gudom för mig.
Det finns en fantastisk känsla i att se himlen genom ett grenverk. Och alla vi som målar ser naturen på ett annat sätt, vårt eget sätt.
Hon har ofta musiknamn på sina målningar för att markera det rytmiska i bilderna.
Ingan Linde  föddes 1945 i Vänersborg men växte upp i Stockholm.
Mina föräldrar hade sommarställe vid Vänern. Så när jag slutade som småskollärare i mitten av 1980-talet och skulle flytta drogs jag till Skaraborg.
Hon gick på Konstgrafiska verkstaden i Tidaholm.
Jag har fått en fin målarutbildning genom att jag gått på Gerlesborgsskolans sommarkurser i Frankrike med Arne Isaksson och Georg Suttner som fantastiska lärare och inspiratörer. Efter det har Frankrike egentligen varit det enda resmål som lockat.



Hon har kommit att känna sig hemma där.
Det är något märklig med ljuset i Frankrike. Det märks särskilt på det röda. Jag gjorde en målning som lös så oerhört vackert där. Men när jag kom hem hade den slocknat.

BO BORG

 
 

080615
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst