Marika Beutler och Veronica Larsson
Lustfulld paustid
Lera
Växthuset, Hällekis Säteri
26/7-13/8

 
ÅTERBRUK SOM FÖRENAR
Marika Beutler och Vernonika Larsson ställer ut i hop

 

Det finns många likheter i attityd och uttryck hos de båda keramikerna  Marika Beutler och Vernonica Larsson som har en gemensam utställning i Växthuset på Hällekis Säteri.
Det blir ett slags återbruk. Leran kommer ur naturen, liksom de flesta av färgerna, motiven och inspirationen. Och i växthuset får deras naturinspirerade konst och konsthantverk möta kultiverade växter. De trivs bra tillsammans i en växelverkan som båda vinner litet på.

- Vår utställning heter Lustfylld paustid. Vi vill att folk ska ta igen sig och få umgås med vackra föremål i en fantastisk miljö, säger Marika Beutler som just gått två år på formakademin i Lidköping.
Till hösten ska hon starta ett påbyggnadsår. Annars jobbar hon med trädgårds- och parkskötsel på Marie kyrka i Skara.
- Jag gör en del bruksgods som kärl, skålar och fat. Ingen serieproduktion, jag vill att varje föremål stort som smått ska bli en individ.



Hon gör sitt bruksgods som lergods.
- Jag vill värna om det bondskt rustika och försöka ge det min karaktär genom att fräscha upp traditionen. Jag tycker om tanken på en keramiker i byn som kan tillverka enkla föremål och tillföra en lustfylld dimension till dem.
Hon månar mycket om ytorna och vill att det ska kännas fint som vattrat siden att ta på dem.
- Jag vill att det ska vara lustfyllt och skönt för ögat att umgås med mina ting. Anknytningen till traditionen ger ett sammanhang och en förankring hos människorna. Folk känner igen och minns, men känner samtidigt att nåt nytt kommit till.
Både tillverkningen och tillägnelsen måste få ta tid.
- Det är ju så många moment utöver formgivningen i keramik, som att blanda leror, knådning, rensning, formning, engobering, torkning, vändning, glasering, bränning och mycket, mycket annat. 



Marika Beutler jobbar med lokala material, främst från Horns tegelbruk utanför Skövde. Och det finns mineraler på kullen som hon använder i glasyrerna.
Hon vill att formspråket ska bli personligt.
-
I mitt fall en blandning av naivism och impressionism. Och det parar jag med spontanitet och tradition.
Men hon vill att det ska märkas att hennes fingrar och tankar varit med i varje del.
- Jag tror att man känner igen mina saker på de naturliga och jordnära materialen och att de ser slitna och litet bedagade ut.
De många naturinslagen finns också i mönster och dekorer.
- Inte minst på vintern när de nakna grenarna bildar märkliga formationer får jag många idéer. 



Hon gör många djurskulpturer.
- Det handlar om djur som hamnat utanför. Man ser inte först, men när man ser  i deras ögon….
Överallt, i bark och grenar, i djur och andra formationer ser hon uttrck för mänskliga känslor
Hon
 har några märkliga figurer på långa stänger som ser mystiska ut
- Jag kallar den Fnular.

Fnular?
- Ja, visst känns det väl som man har en fnul inombords ibland. Och så finns de där i trädgården. De är ett slags känslor som fått kropp och som får en att reagera när man ser den. Jag gör också ”ängladjävlar” ibland för att försöka fånga andra sammansatta känslor.



Vad säger du om att ställa ut i ett växthus?

- Soliga dagar som idag är det både för varmt och för ljust Men mina saker trivs här. Naturen är min främsta inspirationskälla. Jag jobbar själv som trädgårdsmästare så jag har daglig närkontakt med naturen. Och så bor jag och har min verkstad i Sjustjärna, mitt i den prunkande naturen på Kinnekulle. Naturen är det viktigaste för mig. Och så konsten förstås där Torsten Rehnqvist är särskilt inspirerande.
- Och det är hemskt roligt att jobba ihop med min medutställare  Veronica Larsson. Vi har ställt ut tillsammans tidigare och vi fungerar bra tillsammans.


Monica Beutler

Framtiden rymmer flera olika projekt. Hon har en del grejor på Läckö slott. Och jobbar med gruppen Konsthantverkare kring Kanalen med bl a en utställning i Hajstorp. Hon ska ha en utställning hos Konsthantverkarna i Karlstad.
- Men framför allt ska jag satsa stenhårt på mitt tredje år på Formakademin.

BO BORG

 
 

080730
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst