Mot något land
Jan Hemmel m fl

FÖRSTA BILDERBOKEN OM FOLKE DAHLBERG
 
Jan Hemmel är hans systerson

 
  Regatta, 1959

Så kommer äntligen den första riktiga bilderboken med bra reproduktioner av författaren och konstnären Folke Dahlbergs (1912-1966) bildkonst. Den heter Mot något land och den innehåller massor av bilder och texter av Jan Hemmel, Otto G Carlsund och Anders Weidar. Det har inte varit så lätt att se Dahlbergs bilder. Det har varit långt mellan utställningarna. Museerna har generande minnesluckor. Böckernas tryckkvalitet har inte gjort dem rättvisa.

Folke Dahlberg var Jan Hemmels morbror.
– Jag kände honom väl sedan jag var liten. Vi delade somrar i många år. Så jag har mycken förstahandsinformation om honom som person och hans konst som jag gärna vill dela med mig av, säger han.

Folke Dahlberg fotograferad 1961 av Mats Holmstrand

Folke Dahlberg var en både speciell och underhållande särling både som person och konstnär.
– Han mutade in en speciell bildvärld som var både surrealistisk och realistisk. Lägg därtill att han var en stor ordkonstnär. Han arbetade med en brutal humor och skarpsynta och personliga iakttagelser. Och det är viktigt. Han såg och uttryckte sig både i ord och bild på ett eget och mycket personligt sätt, säger Jan Hemmel.
– Han hade en visuell skärpa i det han skriver. Det mesta av tecknandet r fritt och svårinringat. Bilderna är mångbottnade, svårtolkade och gåtfulla. Men liksom i musik behöver man inte förstå handlingen exakt för att ha en stor upplevelse. Det finns ingen symbolvärld. Det handlar om finstämda och inåtvända stämningsbeskrivningar. Det är ingen tvekan om at hans stora betydelse som konstnär kommer att växa.


Fågelskådarna

Inte många har sett hans bilder i original.
– Han gjorde några få utställningar medan han levde. De fick ett fantastiskt bemötande av både publik och kritik. Allt såldes och verken spriddes. Trots ett fantastiskt inventeringsarbete som görs av Folke Dahbergsällskapet har vi ännu inte fått tag i alla. Men vi tror nog att vi fått tag i de flesta av de viktigaste. Men centrala verk som Grekiskt Fönster har vi inte med i boken för vi har bara tillgång till en tekniskt bristfällig reproduktion.

Hur skulle du beskriva hans betydelse som konstnär?
– Han var en mycket originell konstnär. Han tecknade ofta båtar och detaljer från båtar, hav och miljö. Han var inte en intellektuell eller teoretisk konstnär. Han kom in på konstfack som sextonåring men slutade i förtid, för han fick inte ut det han ville av utbildningen. Sedan bildade och förkovrade han sig själv i ensamheten.






Illustration i tusch till Johannes Edfelts diktsamling Bråddjupt eko från 1947

Man kan dela in hans konst i olika perioder.
– Hans stora bidrag till den svenska konsthistorien var de teckningar av punkter han gjorde under trettio - och fyrtiotalen. Detta är mycket självständiga bilder, möjligen kan man spåra en del influenser till Hill och Josephson. Och trots att de är svartvita ligger det nära till hands att tänka på pointilismen.
– Han var en betydande poet och prosaförfattare. Hans landskapsböcker var en nyskapande kombination av självbiografi och reflektioner över landskapet, långt, långt ifrån Svenska Turistföreningens landskapsböcker.
– Han gjorde en nyskapande behandling av landskapsskildringen och gör den snarast till en livsbeskrivning.

Vad är Mot något land för bok?
– Det är i första hand en bilderbok. Vi vill visa de teckningar vi har tillgång till i förstklassiska reproduktioner. Och vi har använt en ny och överlägsen tryckteknik och ett utmärkt papper så att hans bilder för första gången görs full rättvisa i reproduktion. Det har inte gjorts förut och behovet är stort.
Jan Hemmel vill berätta om en intressant människa och hans konst.
– Det blir glimtar och ögonblick ur mina minnen som inte är publicerade förut och som kanske kan kasta ett nytt ljus över hans konst och person.

Kvinnoporträtt i tusch, 1954

Den personliga berättelsen kompletteras av Anders Weidars genomgång av de viktigaste händelserna i Folke Dahlbergs liv som konstnär. I boken finns en katalogtext som skrevs av konstnärskollegan och vännen Otto G Carlsund till en utställning 1945.
– Den visar hur en kollega och framför allt vän såg på hans konst då. Vi har valt att inte ta med hans ungdomsteckningar den här gången. Inte heller de realistiska illustrationerna till hans böcker.

Vilken är din egen favoritbild?
– Den heter alla krigares väg - återtåg, från 1949. .Där går han vidare från punkteckningarna in i en ny kraftfull tecknarstil.

Till sist?
– Om någon har en bild av Folke Dahlberg eller känner till var den finns kontakta Folke Dahlbergssällskapets sekreterare på tel: 0505-40386 eller e-post kontakt@folkedahlberg.org. Vi vill dokumentera och registrera alla hans bilder och annan information!
Jan Hemmel har jobbat som TV-producent och gjort Bildjournalen. Han var producent och regissör till Skånska Mord med Ernst-Hugo Järegård. Och har skrivit om Jugend i Malmö och om konstnären Bertil Petterssons teckningar.
 

BO BORG

Mer information på www.folkedahlberg.org

 
 

Folke Dahlberg på sin koster Kristina II 1954

080810
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst