Inga Brand och Kerstin Danielsson
Målning och keramik
Galleri Anna H
25/10-9/11


MÄTTAT OCH VACKERT
 
Inga Brand och Kerstin Danielsson ställer ut ihop

 

På Galleri Anna H har konstnärerna Inga Brand och Kerstin Danielsson en gemensam utställning. De bjuder på målning och keramik i väl avvägd balans. Täta mörka nyanser mot vita väggar.

Jag gillar när det blir tungt, säger Inga Brand. Jag letar efter sådana miljöer.
Inga Brand är utbildad textilkonstnär och har vävt mycket under sitt liv, men nu är det akvarell som gäller. Hennes målningar är djupa och mörka. De föreställer bergslandskap.
Jag är lite fixerad vid berg. Som akvareller är de ju tunga, som jag själv är kanske, fortsätter hon.
Det tror jag inte att du är, säger Kerstin Danielsson och skrattar till.
Men jag letar efter det på något sätt. Och jag tycker om att hålla det ganska strängt formmässigt.
Sin inspiration hämtar hon från sina många resor till Sydeuropa, där hon rest mycket tillsammans med sin man, konstnären Erland Brand. Men också från Bohuslän och från Skåne där hon har sina rötter.
Man påverkas nog mycket av sin närmiljö.



Men Inga Brand målar hellre hemma i ateljén på Carl Grimbergsgatan än ute på klipporna. Hon sparar bilderna i minnet och använder sig mycket av skisser.
De flesta av bilderna är sotigt svarta men en del av bergen är beklädda med grönska.
Den här kommer från när jag och min man satt och tittade på Tour de France på TV i somras, säger Inga och pekar på en tavla med gröna berg med ett slott nära toppen. De cyklade uppför de här enorma branta backarna.
Det är lite sagoaktig lyster i den bilden, säger Kerstin.
Nedanför Inga Brands akvareller står Kerstins högbrända stengodskärl på socklar och på golvet. Inga Brand och Kerstin Danielsson hittade varandra förra våren då de, tillsammans med två andra konstnärer, ställde ut på kulturhuset Vågen i Torslanda. De hamnade bredvid varandra och upptäckte att deras konst fungerade bra ihop.
Det är så mättat och vackert, det har slagit mig tidigare att de skulle passa ihop, säger galleristen Susanne Wiel. De har samma tyngd, ingen av dem faller bakom den andra.
Kerstin använder sig av en förenklad ringteknik när hon gör sina kärl. Hon kavlar och skär remsor som hon tummar ihop.
Det blir lite mer personligt, tycker jag, säger Kerstin. Det är svårare att jobba vidare på en drejad form.
Färgerna är djupa och mörka. Hon lyfter upp en av de krukformade kärlen och visar dekorationerna som är inristade i stengodset. Toppiga berg, sagoliknande djur, en man och en flicka. På kärlet bredvid finns en annan med en ängel, en kaffekanna, en häst och en gran.
Jag försöker komma ifrån att vara så tydlig med motiven, men det är svårt, säger Kerstin.
Jag kan inte analysera mina egna bilder, men de är säkert väldigt symboliska för mitt liv. Ofta har jag någon kyrka med, och också sådana här barnsängar eller barnvagnar, säger hon och visar upp ytterligare ett kärl. Det finns nog både lite glädje och sorg i dem. Jag har svårt att uttrycka mig i ord. Det här är ett annat sätt att kommunicera.
Inför den här utställningen har Kerstin Danielsson valt att huvudsakligen använda sig av blått, svart och vitt för att hålla ihop sitt uttryck och göra utställningen enhetlig. Hon blandar själv ihop färgpigmentet, engoberna, till de kulörer hon vill ha. Det är något som sågs som en självklarhet på Rhode Island School of Design, där hon tillförskansade sig sin utbildning. Ovanpå glaserar hon med genomskinlig glasyr.
Keramik är begränsat om man ska hålla sig till kärl. Dekorationerna och färgen är ett sätt att gå vidare.
Förutom kärlen och ett par drejade fat ingår även ett ental små keramikskrin i Kerstins del av utställningen. De är uppbyggda av kavlade utskurna bitar, precis som små pepparkakshus.
De är som magiska, säger Inga.
Jag tror jag har något här i faktiskt, säger Kerstin och öppnar ett litet svartvitrandigt skrin.
Där ligger en pärla och ett litet fossil som hon plockat på Gotland för länge sedan.
En äldre dam i lång svart kappa och färggrann scarf kommer in i lokalen och tar en runda.
Hon beundrar Kerstins stora enfärgade kärl som står i utställningens centrala del.
Ni klär varandra, säger hon till de båda konstnärerna. Det är fantastiska målningar också. Kära nån, hur kan man få det så magiskt!

ELSA LETH

 


 



081102
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst