Jan Åke Andersson
Flames
Keramik
Nääs Konsthantverk
18/10-16/11



VEDBRÄND TRADITION

Jan Åke Andersson brinner för keramiken



På Nääs konsthantverk, utanför Göteborg visas en utställning med arbeten gjorda under de senaste åren av keramikern Jan Åke Andersson. Utställningen har fått namnet Flames och utställningsrummet på Nääs är laddat.

- Jag har kallat min utställning Flames för att det är ett ord som sammanfattar det jag gör. Flammorna har en central och avgörande betydelse för hur mina pjäser kommer att se ut. Och jag brinner för det jag gör.



Han jobbar med vedbränd keramik.
- Jag har introducerat en mycket speciell bränningsmetod för stengods. Den heter anagama. I Japan har den en tusenårig tradition, men den kom först på 1970-talet till Europa.
Anagama betyder hål- eller grop - ugn.
- Den ugn jag byggt år mig är sex och en halv meter lång. Det är en tunnelugn med eldstad i ena änden och skorsten i den andra. Ugnen packas omsorgsfullt så att varje kruka exponeras för lågorna på ett sätt jag tror blir bra, en del rättvända, andra upp och ned eller på kant.



Det oglaserade godset bränns sedan under extremt lång tid och i hög temperatur. En bränning kan ta upp till fyra dygn, när olika eldare jobbar stenhårt i sextimmarsskift. Ugnen eldas med alved och lågorna ligger an mot godset under hela bränningen.
Flygaskan från förbränningen förenas med leran och bildar en sorts glasyr. Till en bränning går det åt ca 25 kubikmeter ved. Genom att, elda med ett överskott eller underskott av syre, genom att tillföra vatten för att få vätgasreduktion och genom att fylla delar av ugnen med kol under kylningen, påverkar man godsets färger och skiftningar.
- Det är omöjligt att ha fullständig kontroll över bränningsprocessen, men med kunskap, erfarenhet och intuition kan jag styra bränningen mot ett resultat jag vill uppnå. Jag har också en saltugn.



Förutom sin egen anagamaugn har han byggt en till kollektivverkstaden i Gerlesborg och en till högskolans fältlaboratorium här på Nääs.
Bränntekniken och dess effekter är hans signum som keramiker. Och det är också det som är mest påtagligt på utställningen Flames på Nääs.
- Litet förenklat kan man säga att jag målar mina föremål med eld. Jag tillsätter vatten för att få andra färgeffekter. Det gemensamma på utställningen Flames är formen, med många klot och fyrkanter.
- Jag jobbar väl med brukskeramik. Men gränserna mot konst blir alltmera flytande. Många av mina fat blir monterade och hängda på vägg.
På den här utställningen visar han bara kavlade och byggda föremål.
- Jag strävar efter att göra enkla starka förmer där ytorna och deras färgeffekter får en viktig roll. Jag visar at och vaser. Jag vill jobba rustikt och kraftfullt. Maskulint, till och med brutalt skulle en del säga. Många av föremålen är stora.

– Bränningen ger mig en rik färgskala med alltifrån varma till kalla färger. I riktigt bra saker lyckas jag blanda alla och varma färger.
– Jag vill åstadkomma ett leruttryck. Den är den känsla leran har innan den torkar. Och glasyrer ger ett annat uttryck som jag skulle vilja kalla glasuttryck.



Han jobbar med olika teman.
- För ett tag sedan jobbade jag med kistor och inspirerades av t ex  hällkistor och gånggrifter. Min utställning på Lidköpings konsthall hade temat Träd, Gräs och Stenar, dels för naturinfluenserna och dels för anknytningen till ett av proggens bästa band.
- Efter den här utställningen ska jag visa nya saker på Galleri Splace i Mariestad. Och så ska jag ha en traditionsenlig ugnsöppning på pingstdagen. Det är ett stort publikevenemang. Och det är lika spännande för mig som för besökarna när ugnen öppnas.
- Min verkstad ligger vid Kyrkefalla kyrka vid Hjoavfarten från Tibro. Alla är välkomna dit.

BO BORG
 
 

 

081112
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst