Jenny Forsgren
Måleri
Marit Ilis
Blandteknik
Art Venue Gallery
15/11– 6 /12


SKILDA BILDSPRÅK BILDAR ENHET

Jenny Forsgren ser horisonten, Marit Ilis målar berättande

Marit Ilis 

Jenny Forsgren har horisonten som tema. Den ligger alltid framför, anger ingen riktning och den är oändlig. Marit Ilis använder sig av olika tekniker, tar litet vad som faller henne in. Hennes bilder är ofta berättande.

- Jag är starkt påverkad av författaren Jeanette Winterson och av hennes sätt att berätta. Men jag kan få idéer av nästan vad som helst. En av bilderna här kom till ur läsningen av spalten Dygnet runt. En fyraårig pojke som hade gått vilse i ett stort köpcentrum. Det visade sig att jag kunde öppna händelsen till ett slags allegorisk bild, berättar Marit.


Marit Ilis

- Annars är det ganska mycket samhällskritik och genustankar i mina bilder, säger Marit Ilis. Som en bild där jag skildrar Ofelia på ett annat sätt än vanligt. Hon är ju nästan deliriskt galen innan hon dränker sig, delar ut alla sina märkligt tillägnande örter till de hon anser behöva dem. Hon behöver verkligen få upprättelse, skrattar hon.


Marit Ilis

– Jag använder gärna lågstatusmaterial i bilderna. Som här. Vanlig brun kartong i hus, som väl är som ett slags favelas, ett fattigt hus i alla fall. Här kan man också se att det händer något mystiskt i trädgården. Det är mycket symbolik i mina bilder. Ibland använder jag mig av religiösa symboler utan att själv vara religiös, en gloria kan väl egentligen alla behöva!

- Nornor som klipper av livstrådar brukar jag också ha med. Mycket i mina verk handlar på sätt och vis om förgänglighet. Ibland finns det somliga referenser till en annan konstsyn med i mina bilder. En ovanligt blanksvart tolkning av Giorgio de Chiricos En gatas mysterium och melankoli förstärker bildens stämningar. Det är bara en enkel kommentar men verkar ändå starkt.


Marit Ilis

- Min farmor dog innan jag lärt känna henne; jag har gjort en bild till henne, med sömnad och tråd, sådant hon arbetade mycket med.

- Jag har gått på HDK och utbildat mig till bildlärare; de senaste åren har jag hållit på mer seriöst med bildkonst. Jag inspireras också av scenografi, av att skapa rum kring händelser, när jag jobbade på Stadsmuseet var det fascinerande att se alla de teaterhistoriska samlingarna.


Marit Ilis

- Här har jag målat en bild av min bror, han var extremt bra på att spela trummor, han hade verkligen rytmen i blodet. Så träffade han en tjej och allt dog. Därför har jag målat honom med ett riktigt rött hjärta inramat av guld. I bakgrunden ligger det drösvis med trummor i stora högar, bara lämnade, för den riktigt stora kärleken! Är inte det konstigt? Här ser du också glorior på folk jag tycker bör ha det.


Jenny Forsgren

Jenny Forsgren ställde förra året ut på Arctic Studio. Nu har hon målat en hel del nya horisontbilder, mörka och spänningsskapande. Ibland ligger ljuset bara som ett vagt skimmer bortom horisontens mörka berg eller skogar.

- Jag gillar mörkret, tycker det är vackert. Det är spännande också eftersom det döljer så mycket. Jag älskar det vackra, det är enormt viktigt. Frågan är om man verkligen kan måla en solnedgång. Jag vet inte om mina målningar gestaltar just detta men att ljuset kommer är ju väldigt hoppingivande.

- Mina målningar har ofta vertikala linjer, eller färg som har runnit ned på dukens yta; de ger också målningen en yta, ett slags hinna som motivets djup kan verka i förhållande till.


Jenny Forsgren

Ibland kan hennes reducerade målningar påminna om äldre tiders måleri.

- Kanske förstärker den tekniken just det här med minnet, att det man ser också verkligen blir ett slags tillbakablickande.

Liksom på den tidigare utställningen finns ett par bilder där förgrundens landskap framträder litet tydligare.

- Jag tycker det är spännande att det finns former i förgrunden, stockarna, stenarna, att de färgas av horisontens ljus, att det aldrig blir helt svart. För övrigt använder jag aldrig svart, det skulle bli för platt, mina olika mörker uppstår ur en blandning av en mängd olika färger. Jag jobbar på med samma tematik, det finns fortfarande mycket att ta av. Det gäller att tillåta sig själv att söka. Ibland finner man kanske ingenting, men känslan är viktig. Jätteviktig.

ANDERS THURESSON   

 

 

081122
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst