|
040317
Växtplats för kropp och själ  free CedegaBild: Wingårdhs Arkitektbyrå AB Mimers hus, som byggs vid den norra infarten från Uddevalla, länkar ihop det nya stadsbiblioteket med gymnasieskola och idrott. – Det finns en stark samarbetstanke och vi ska dra nytta av att det finns många ungdomar och vuxna som studerar i huset, säger kulturchef Elisabeth Lundgren som tycker att den stora huskroppen med glasfasaden verkar nästan transparent. – Man ska utifrån se att människor rör sig. Det är en stor gågata med liv och rörelse i ett gammalt industriområde. Det ser väldigt vackert och fräckt ut och är spännande med olika verksamheter som ska in. Kunskaps- och kulturcentret omfattar fem hus på rad i kvarteret Gjutaren och innebär investeringar på en halv miljard kronor. o Den första etappen med det nya kulturhuset och gymnasiet invigs i augusti 2004 och omfattar 23 500 kvadratmeter. o Ombyggnaden av den yrkesförberedande skolan Trio AB, som ligger i kvarteret sedan tidigare, ska vara klar 2005. o Den sista delen, som återstår att ta beslut om, omfattar en idrotts- och evenemangshall (en stor och en liten) om 1 500 kvadratmeter (med biytor 2700).  free CedegaBild: Wingårdhs Arkitektbyrå AB Gemensam entré Ett besök i Mimers Hus blir en mäktig upplevelse. Besökarna kommer in i en gemensam entréhall med 15 meter i tak, en jättevolym. På ena sidan ligger i biblioteket som har en publik yta på 2 000 kvadratmeter i tre plan och får tolv meters takhöjd. Arbetsrummen omfattar 400 kvadratmeter. En bit in på innetorget ligger teatern med 350 platser som blir en viktig scen med orkesterdike och akustik för konserter. Runt om finns loger och dans- och dramasalar för esteteleverna på gymnasiet, som har en etablerad musikallinje. Med fasad ut mot gångstråket ligger den glasade utställningshallen om 120 kvadratmeter med sju meters takhöjd som när upp i nästa våningsplan. I linje ligger en hörsal med plats för 90 personer. Fyra miniaulor ger möjligheter för olika slags undervisning. I nästa plan finns kör- och ensemblerum. På fjärde planet placeras gymnasieförvaltningen samt fritid och kultur. I nästa hus finns kurator, syo och TV-studio högst upp. I tredje huset hotell- och restauranglinjen samt i botten matsalen och ett kulturtorg med en stor öppen yta för läxläsning. Här öppnar en á la carte-restaurang som kan nås utifrån samt en uteterrass. Därtill kommer idrottshallen. Gång genom husen Och allt binds ihop. – På plan tre finns en gång över entréhallen som går ända bak till idrottshallen. Man ska kunna gå torrskodd från idrottshallen genom alla hus och in i biblioteket, säger Elisabeth Lundgren. Ett litet teknikhus för sprinkleranläggningen ingår också. Biblioteket organiseras på ett annat sätt än i de gamla lokalerna i Kongahällaskolan. – Besökarna lotsas till olika plan efter behov, säger Elisabeth Lundgren och framhåller att ett bibliotek fungerar annorlunda i dag än för 35 år sedan. – Vi använder det för att få inspiration, att titta in och kolla läget, som en plats att vara på som inte kostar. Biblioteket har många roller. Det ska vara välkomnande och lätt att komma in i. Mimers hus blir ny mötesplats nära centrum som knyter ihop stadens centrala delar samtidigt som Uddevallavägen anpassas till gående. Det har länge varit ett problem att centrum känts utspritt och lite tråkigt. – Det blir en stadsförnyelse, framhåller Elisabeth Lundgren som påminner om att Kungälv ligger bra till regionalt med endast 15 minuters körväg till Göteborg. Mimers Hus ska locka elever till gymnasiet och därmed familjer att slå sig ner på pendlingsavstånd till storstan, en viktig plusfaktor. – Kungälv har en intressant historia från vikingatid som gammal gränsbygd. As fick ge namnet Projektet med det nya kunskaps- och kulturcentret kallades i början för Navet men fick namnet Mimers hus på förslag från en gymnasist i en namntävling. Mimer hade kunskapens källa i den gamla asatron. I arkitekttävlingen kallade Gert Wingårdhs byrå sitt segrande förslag för Lumen, som är en internationell enhet för ljusflöde. Glasfasaden över huskropparna får symboliskt nog två lyspunkter med uppglasningar över hörnen som leder in. – Det ska vara som två lyktor. Idén är att få upp ljuset, säger arkitekt Jonas Edblad. Centret byggs i ett gammalt industriområde med rivna byggnader bakom en stormarknad och andra befintliga hus. Arkitekturen på lyktorna är uppbyggd efter en idé om stående och vertikala lameller utanför glasfasaden, för att klara sol- och värmeinfallet. De tillverkas i vingformad fibercement, görs tio meter långa och 1,5–2 decimeter breda. Mellanrummet blir på 1,20 meter. – Sammanslagning av ytor ger samordningsvinster. Det ska vara en flexibel användning, sammanfattar Jonas Edblad. Den ena hörsalen kan användas för barnteater och dans. Vill man visa konst kan ett draperi dras för fönstren. Den större hörsalen på plan tre och fyra med läktarsystem passar för mindre teater och konserter. Teater utan nivåskillnader Också den riktiga teatern är flexibel och ska kunna användas för konferenser, musik, pjäser, konst och till och med sammankomster med dans. Scenen har ingen kant. De två första raderna av stolar är i stället nersänkta i golvet och kan tjäna som orkesterdike i ett mobilt höj- och sänkbart system ner till fyra meters djup. – Det är samma nivå i hela salen. Höjdskillnader är ett problem annars med hörsalar. Här ska alla kunna vara på scen. Tillgängligheten är jätteviktig, säger Jonas Edblad. Scenen är tillräckligt djup för att bilda ett gemensamt dansgolv med orkesterdiket när det är i upphissat läge och rensat från stolar. Höjden i teatern är elva meter och högst upp finns ett så kallat gallerundertak, vilket tillåter att tekniker kan gå upp på det från teknikbåset och justera belysningen. Med en akustisk gardin anpassas akustiken efter aktivitet, den vara mer eller mindre dämpad eller inte alls. Gardinen är infälld i små nischer i tvärsidorna av gallerdurksväggen, ädelt brun med gula inslag, och får samma bruna färg. Vid t ex konferensen fälls gardinerna ut och visar en orange kulör. När det spelas kammarmusik fälls de tillbaka in igen och blir nästan osynliga. Gardinen förändrar rummets klang. Teaterkonsulent Dick Hasselblad samt ljudexpert Stefan Einarsson från Akustikon har varit konsulter för den delen av projektet. – Det är en modern men inte avancerad lösning. Den är tekniskt enkel och lättskött, framhåller arkitekt Jonas Edblad som vill göra ett neutralt rum med trägolv och enkel ljussättning. För inredningen svarar Pia Oscarsson och Linda Johansson på Liljewall arkitekter. Privatägt Kulturhuset må ha offentlighetens prägel av öppenhet men blir faktiskt privatägt av bl a bygdens son Bertil Börjesson, genom Kungsparken AB som är ett närstående bolag till Sverigehuset AB (markexploatering) där han är VD. Företaget hyr ut till kommunen, marken äger man sedan tidigare. I andra ändan av kvarteret bygger det samtidigt 42 bostadsrätter i två punkthus med lägenheter. Kungälvs kommun föredrar rollen som hyresgäst när det gäller kulturhuset men blir ägare av gymnasieskolan. De två parterna gjorde en gemensam upphandling av byggnationen. Det är ett stort projekt på 10 000 kvadratmeter. Men meningen var att det skulle byggts bostäder över hela kvarteret. I samband med att företaget började med detaljplaneringen 1999 för bostäder kom frågan om ett kulturhus i kombination med gymnasium upp från kommunen. Bakom idén låg Lena Facht, dåvarande ordförande i kommunstyrelsen.  free CedegaBild: Kungälvs kommun. Visar bygget under september 2003  free CedegaBild: Kungälvs kommun. Visar bygget under november 2003 – I början visste vi inte vad det skulle bli och var tveksamma men allt eftersom vi deltog tyckte vi det blev bättre och bättre. Vi har behövt en skola i centrum för Kungälvs utveckling, framhåller Bertil Börjesson. – Det var inte attraktivt att gå i gymnasiet i Kungälv. Många elever har sökt sig till Göteborg. Det är många problem i Kongahällaskolan med läckage och mögel, det är inte den naturliga mötesplatsen. Sverigehuset, som ökat verksamheten på senare tid, har nio anställda och bygger 100–150 bostäder om året. Företaget äger fastigheter på olika håll på västkusten, bl a i Göteborg, Uddevalla och Karlstad. – Att bli ägare till ett kulturhus känns väldigt bra, fortsätter Bertil Börjesson, nöjd med att med sin bakgrund som kungälvspojke kunna delta i processen med utvecklingen av kommunen. – Det känns oerhört stimulerande. Vi försöker få en känsla i det vi gör. Varje område försöker vi anpassa till dess egen karaktär. Han har arbetat med snickeri och hus i hela sitt liv och har en bakgrund som byggnadsingenjör. Får ny skyline Planerna i kvarteret Gjutaren väntas få sin fullbordan genom bygget av den planerade idrottshallen (för alla sporter utan is och vatten), på mark där det nu ligger en bensinstation (ska flyttas). Projektet omfattar tre totalentreprenader. Fullt ut omfattar investeringen en halv miljard kronor varav 350 miljoner faller på kommunen. – Det är stort och mycket vackert och ger en ny skyline åt Kungälv. Man ser det när man kör över motorvägsbron men också från norr och från Romelandasidan, säger projektledaren Henny Lundberg vid Kungälvs kommun. – Det ger oss en massa möjligheter, i synnerhet kulturhuset som vi inte haft tidigare t ex att ge teaterföreställningar. Det är jättehärligt. Den nerslitna Kongahällaskolan från 1968, belägen 400 meter från kvarteret, ska förmodligen rivas och ge plats för bostäder. Mimers hus, kunskapens hus, uppstod ur behovet av att lösa gymnasiefrågan, i synnerhet med tanke på effekterna från senaste babyboomen. Men det nya kulturhuset är lika viktigt. – Det här är ett lyft för hela Kungälv, tycker Henny Lundberg. Det öppnas när skolorna börjar 19 augusti. Allmänheten bjuds in till en invigningshelg 23–24 september. JAN BERGMAN Mångfaldigande och utnyttjande av text och bilder är ej tillåtet utan upphovsmannens tillåtelse. Copyright text: Jan Bergman
 |